stormen gunhild (or whatever den nu heter) har slått till. en flängig cykeltur hem från jobbet, iskallt snöslask piskade ansiktet. väl inne i värmen, guud så skönt. får jag nu då stanna inne och se på min nyinvesterade dvdbox och knapra bulle?
svar nej, nu ska jag på födelsedagsmiddag.
givet ska det bli super mys också och tur som attans att jag bara ska gå en 50meter nånting för att hamna på rätt ställe men det hade vart så skönt att få tröstäta lite kanelbulle och gosa in sig i filt framför teven.

bäst jag går nu så jag inte blir allt för sen.

ja damn it, gränser är nådda, hinder övervunna. jag är heelt uppe i varv. jag älskar musik. typ vilken som helst dessutom. det finns så mycket bra ljud och så många sköna rytmer där ute att jag blir alldeles tokig!
jag vill bara ha allt i mitt öra just nu, på en gång. (inte allt på en gång men..)
högt som lågt, lunkande, taktfast, spretigt, upp ner, galet, kul, snyggt, skönt, ge mig musiken, ge mig kärleken!

fantastiskt är det exakta ordet för att beskriva antony and the johnsons. satt och chillade till radion då p3live rullade igång med detta helt otroliga band. jag är fallen och förlorad!!

genom andras uppskattning kan vi lära att uppskatta själva. detta är min senaste teori.
såg på mig själv i spegeln och tänkte 'inte så pjåkigt ändå' och för er som besökt imilijabloggen tidigare vet att ofta är tankarna mer runt 'ouf, gå ner, gör om'.

men nu ja, det är inte så illa ändå.
led mig in på uppskattningens väg och jag lär mig också uppskatta mig själv.

jess, ny älsklings-film-nörd, michael cera! arrested development hade vart segt utan mesige georgemichael och superbad hade hade bara vart en annan film (just another movie, lät töntigt på svenska.) utan evan.

hela mitt rubriktest gick i stöpet iom att statistikfunktionen är en ofunktion idag.

idag var jag hurtig alabama och tog en svänga förbi gymet innan jobbet (var alltså hemma och duschade osv mellan med.) och värst av allt. jag har planer på att gå dit imorrn igen. ja detta är sanningen. jag är sakta med säkert på väg att bli vältränad. (lägg stor vikt vid sakta.)

nu ska jag slita min inom kort (långt) vältränade bak från dator och placera hela kitet i soffan. film ja.

hallåå samtliga! gissa vad detta kan vara.. mm, jag ska inte hålla er på sträckbänken mer. detta är: emilia, i nya boet, med nya datan ute på världsnätet, uppkopplad för allra första gången ever här i boet. precis, ganska speciellt med andra ord. aah. detta var bara en inledning, nublir ni inte av med mig ever igen. moahah.

tack för er uppmärksamhet. obs, detta är inte någon form av sextipsspalt och inte heller ett utdrag ur min sexdagbok.

däremot kommer jag nu leverera en saftig metafor. denna vill jag bara skrika ut, helst oomskriven men det skulle nog inte ses med blida ögon. håll i hatten.

- FÅR JAG INTE ÄTA KAKAN SKA INGEN ANNAN HELLER FÅ SMAKA PÅ DEN!

då var det ur världen.

nästa vecka får jag en leverans av gudsnåde ty jag ska investera i en dator. detta innebär alltså massiv bloggning. bryr ni er? troligtvis inte men jag har lika kul för det.

bilddagboken har som bekant blivit en aningens hackat och jag är rädd att min lösenord hamnat i i fiendens klor. det hade vart illa.

nu har jag nyheter att leverera gällande jobbsituationen. helst hade jag velat ha trumpetfanfarer till mitt förfogande men vi får klara oss utan. jag är friskförklrad! och vill det sig riktigt illa är det bara att pallra sig till jobbet redan imorgon.
jag som åter vant mig vid att vara en äkta skön slappis. och jag ÄLSKADE var enda minut av det.

åter jobb och åter inkomst, vilken fröjd.

den eventuella liknelsen vid kärlek jag hintade om sist är högst obefintlig eller kanske lagd på is, dvala, icke existerande, sakta men säkert. vet inte vad jag ska sätta för ord på det hela. överspelat eller ej?

snart tror jag mig också ha lagt beslagpåen snärre datormaskin. såfnt.

nu tackar jagför mig och förbereder mig mentalt på kommande dags prövningar.

oh, måste bara tipsa om en bok. jonas hassen khemiris montecore. läsvärd.

ja. pga datorlöshet kommer en allmän uppdatering på allt som hänt (och inte hänt) det senaste.
saker och ting börjar ordna upp sig. har nu hemnummer, bredband och tillslut kanaler på teven. så fint. dock fungerar ändå inget av det. plockat på mig en telefon från mami&papi idag. kanalerna dröjer ett par veckor och ja, en dator, måste bara baxa en dator med. kan väl inte vara så svårt?

sen har lite av vad jag vill kalla en tragegi inträffat. det var länge länge sen jag kände något liknande och jag är inte säker på att jag gillar det. livet, allt är så mycket enklate utan känslor inblandade. kan man be att få en känslomässig lobotomering?
kanske redan inträffat för det känns som att det är så jag reagerar och agerar.

åh jag blir tokig på mig själv. är jag sämst i hela världen på att hantera feelings? jag har iofs en ihållande teori om att jag kanske ändå är mer kär i känslan än i objektet. det kanske inte låter vettigt alls. kanske bara är jag som försöker hitta något slags försvar?

jag vet inte.

nu ska jag ta mitt pick och pack och pallra mig hemåt.

tack för idag. <3

ja jag är "hemma" och lånar datan lite igen. alla tjatar om balla och fula kort från nyår osv så jag var tvungen att ta en kik. inte så kul om ni frågar mig, jag var bara med på två kort. er förlust, jag ser mitt stiliga nylle i spegeln varje dag. suckers.

hämtat vinterjackor också, insåg häromdagen att det börjar på allvar bli för kyligt för sommarjacka.

dessutom är jag sjuk. eller ser sjuk ut i af. har intensivt ont i magen iofs så jag är nog lite sjuk. okänd åkomma. men jag dövar smärtorna med sprit *hint*. nä det var ett skämt.

men jag har också glädje ämnen i livet med, tro det eller ej, tex fick jag present av mamma&pappa idag. säsong ett av heroes. här ska kollas film. har ju inga kanaler än.
sen har jafg också hånglat mig till nare, får man väl se som en posetiv sak antar jag.

nä, nu är jag blind snart av att ha stirrat på datan för länge utan brillor (brallor). hejdå.