dagarna rullar på utan att man kan göra särskilt mycket åt det. det är bara att sätta sig bekvämt till rätta och åka med.det planeras mycket med lite utförs. man vill mycket men förmår sig lite. man har så höga tankar om livet i stort, jag undrar om det är bra. nä fan, sätt er bekvämt i vagnen och håll i er i svängarna för tåget genom livet saktar sällan ner.

---

jaha ja, då ska vi se hur senaste dagarna tett sig. ensamt utan hanna. alltså jag har andra vänner med och jag tycker lika bra om dom (hoppas jag inte får skit för detta uttalande) har spenderat mycket tid i sommar med hanna (och linus) och nu när hanna (men inte linus) har börjar skolan ute på ön igen är det så konstigt att inte bara kunna träffas när som helst, bara kunna ta en fika, sjunga med högt till bille the vision, prata av oss om saker eller bara umgås. hanna kom hem!

---

ah sjukaste grejer EVER inträffade i förrgår alltså i tisdags. detta är läget. i måndags opererade mor min sin fot. med en rejäl dos smärtstillande och god vilja kan hon ändå halta omkring med foten i ett stort bandagepaket. en dag var allt hon klarade innan tristessen smög sig på. på tisdag förmiddag kläckte hon komentaren.
-emilia har du några cigg hemma?
-jo det har jag väl, hurså?
-skulle inte jag kunna få en?
-eeh, jo...
ah till storyn hör då att mamman min inte rökt på typ 27år och jag har endast sett henne göra det två gånger under min livstid, båda gångerna har varit chockande. men en cigg fine, hon tyckte lite synd om sig och foten så visst. men var det nog? NEJ! igår när jag kom hem efter skolan frågade hon igen, då hade jag inga för jag hade lagt alla mina pengar på en skolbok (jaa, duktigt flicka) då kläcker mor följande.
-duu, ska vi inte ta och åka ner till maxi och köpa nya då?
sagt och gjort, vi åkte till maxi. och i förbutiken utspelade sig förljande scen. jag står en bit bort och väntar på mor som ska hämta ut ytterligare en bok till mig så hon plötsligt utbrister.
-emilia! vilken sort vill du ha?
jag skämdes som en hund och väste att jag köper egna. det gjorde jag inte för mamma köpte ändå.
jag hoppas hoppas att det bara är en fas och att den snart går över. kanske är det en ålders kris? hon börjar ändå närma sig 50.. ja just det ja. hon är sjukskriven i 6 veckor pga foten. det kommer bli 6 långa veckor...

---

ja vad har jag mer pysslat med senate dygnen? jo tillexempel idag så vågade jag mig äntligen på fenomenet sushi. det var kul och pyssligt men särskillt impad blev jag faktiskt inte. som mina vänner iofs förutsått. får väl ge det ett nytt försök fram igenom och se om jag gillar det bättre då.
sen har ju en av årets händelser dragit igång nu igen också, idoool! lika roligt och pinsamt varje år med alla förtappade kött som har gett sig fan på att dom sjunger som gudar och med friskt mod ställer sig framför den älskade älskade juryn och klämmer i från tårna och vägrar ta till sig att dom verkligen gör sig bäst i en ljudisolerad cell.

---

förövrigt är jag också snuskigt sugen på att shoppa! nu när hösten verkligen har omfamnat en med regn rusk och mörker vill man ju inget hällre än att springa in och ut i affärer och pröva mysiga tröjor och snygga höstpjux. mm, shoppa!

men nä, nu får det räcka för en stund. nu ska jag försjunka i studier, har ju faktiskt ett prov som väntar och som jag men glans ska greja i nästa vecka.

---

piis and löv mis amigos. emilia.