tiden går fort minsann, nu är det plötsligt söndag igen. redigt långsam söndag denna veckan. men ja, som man bäddar får man ligga liksom.
denna veckan har vart skön, har fått en hel del uträttat. köpt saker som jag behövt och det gjorde mig glad. höstjackan, myströjan, stövlarna, sminket. hm var det ngt mer? jo väskan ja! ah det känns bra, satt fint med lite nytt. nästa vecka jag jag nog investera i ett par ordentligt bra promenadskor tror jag så jag kan gå ut och gå utan att få ont i benen som vanligt.

idag är det också linus födelsedag minsann, det firades hjärtligt igår med överraskningsmiddag som blev kalas lyckad och sen festade vi oss vidare till jenny. hej och hå vilken fest det blev. jag vet att jag hade kul iaf i mina dimmor. kulan hade romantisk middag med wille men i övrigt var mina favoriter på plats och då jag är med dom så är det alltid kul :) blev kalaspackad vilket ju i sig var kul, var ett bra tag sen jag söp till ordentligt. det var lite ostabilt att ta sig hem, fick leda hojen för jag ville inte riskera att falla överbord. hade hanna som mitt stabila stöd på festen. lisa med så klart men igår fick hanna ta smällen. fast man kanske inte tror det heller så minns jag allt kvällen bjöd på och det jag minns allra tydligast var lisas mycket kloka och bra ord som värmde mitt hjärta. det var så himla sant det hon sa, det kan tillochmed vara ngt av det bästa jag någonsin hört. nu är det uppåt framåt och vatten under broarna. tjejer ni är guld värda.

nu har nedräkningen på allvar startat också, 5dagar tills hanna åker. hur ska det gå? jag ser på det som jordens undergång nästan men det är ju bara tre månader det handlar om liksom och det är ju inte som att jag blir ensam kvar på planen, alla andra är ju fortfarande kvar.

johanna kom med ett bra förslag häromdagen också, att vi skulle åka till spanien och plugga! det hade varit kalas kul, vi får kolla på det alltså. föräldrarna tyckte det var ett utmärkt förslag med så jag får pröva att klara mig själv ett tag, men hallå jag skulle klara mig utmärkt på egenhand. det skulle vara rent och välstädat och på menyn hade det stått pasta med pesto var dag.

satan vilken himla bakis dag det är idag alltså, jag trodde inte det var sant när jag vaknade, kunde knappt öppna ögonen för min skalle värkte så mycket. stapplade mig till nedervåningen och la mig i soffan och hoppades på att familjen skulle tycka synd om mig. det tyckte ingen, dom tyckte jag kunde skylla mig själv. men självgjort är välgjort tycker jag, jag var bakis men stolt. tillslut lyckades jag ta mig samman och hämta en värktablett och sen kunde jag ligga och tycka synd om mig en stund till i soffan. drog en vild chansning och bad min syster rosta bröd åt mig. så gjorde hon det. ett av världens sju underverk typ. två rostbröd senare kännde jag mig mycket bättre.
vi skulle bakfylla oss hos maggan idag men det är uppskjutet tills ikväll då folk (jag) kanske är lite stabilare och faktiskt kan förflytta sig. då ska det slurpas på smoothies, perfekt dagen efter!

jag har funderat på en sak det senaste med, man kanske borde ta ett rökuppehåll. funderar på att röka september ut och sen ta en paus eller sluta på heltid eller så. iaf fram till min födelsedag. ah jag får se hur jag gör med det.

funderar på att ringa simon, det var länge sen jag sprang på honom. har massa skvaller att berätta för honom och måste undra saker om spanien studier med.

har säkert glömt massor. återkommer om fallet är så. annars, tack för nu.
emilia