måste flyy! det är bara tisdag än så länge, så lång tid kvar att stå ut med julia i huset! jag mår illa av hennes blotta närvaro. ååh!
annars är allt, eller inte allt, men saker knas. men så är det väl här i livet, det är väl inte så ofta allt bara rullar på och man bara lutar sig tillbaka och njuter av åkturen, oftast sitter man väl och håller i sig för att inte trilla av i svängarna.

men alltså, pestsmittan till syster går mig på ververna till den milda grad verkligen, jag blir så frustrerad. pliis alltså befria mig från den börda hon är.