Okej. Detta är skrivet i word och så fort mitt internet behagar fungera kommer detta publiceras som en form av hatbrev mot de saker jag just nu hatar mest av allt, teknik i allmänhet, internet i synnerhet och den omfattande förkylningen som har mig i sitt järngrepp.

Hur kan det vara så orättvist att internet/teve får error och inte fungerar just då jag är hemma med sprängande hjärna och rinnande snor?

Ja, jag är extremt gnällig just nu. Jag tycker fruktansvärt synd om mig själv. Med all rätt dessutom.

Rent spontant känns det inte som ett bra tecken att inleda det nya året med en dunderförkylning. Fast å andra sidan, 2009 kan bara inte bli sämre än 2008. Skulle det blir värre vet jag inte var jag tar vägen, på allvar alltså.

Året som gick var nog i särklass det sämsta i mitt liv. Visst hände det massor med superbra och roliga saker med och jag hade sjukt kul, rensade ur garderoben och vännerlistan, blev råttfrälst och fick hem mina små älsklingar, tog mig i kragen och skaffade efter flera år av tvekande en septum. Visst hände det bra saker men det jag minns starkast är nästan ändå allt det jobbiga.

2008 började med sjukskrivning, började jobba i januari igen. Panik och gråt, vad är det för fel- en vanlig känsla. Framåt sommaren fick jag mig bryt. En panikångestattack från helvetet.

Efter det har det bara rullat på mer eller mindre, medicin hit och medicin dit, flytta hem till mamma&pappa, flytta hem till mig själv igen, kuratorsnack, sluta jobbet, inte klara av att resa.. sommaren och hösten rullade på vare sig jag ville det eller ej. Nu är det januari och överlag känner jag mig okej. 

ARGARGARG är vad jag är!!